Om Färgen
Konstantskimmelfärgen "R" är som skimmelfärgen "G" ingen färg i vanlig bemärkelse utan ett anlag som ger hästen stickelhår på större delen av kroppen. Under olika pälsfaser ger det för ögat effekten att hästen skiftar färg eftersom de vita stickelhåren framträder olika tydligt.
Huvud och ben behåller sin grundfärg medan hals och bål kan se nästan vita ut olika årstider. I motsats till det betydligt vanligare avblekbara skimmelanlaget blir inte hästen ljusare för varje år,utan återgår till sin ursprungsfärg med vinterpälsen (i Baldur´s fall:brunt). Det är sällan något problem att se skillnad på dessa anlag. Problemet ligger i begreppsförvirringen kring den svenska benämningen där man tyvärr har ganska snarlika namn för helt olika anlag.
En konstantskimmel ska enligt gällande nomenklatur benämnas med tillägget skimmel bakom sin ursprungsfärg.
Dvs,Brun blir brunskimmel. Anlaget kan förekomma i vilken kombination som helst.
Konstantskimmelanlaget R (från engelskans "roan) kan nedärvs oberoende av andra färger och en konstantskimmel kan födas med vilken färg som helst. Man kan aldrig se på det nyfödda fölet att det blir konstansskimmel,de tidigaste tecknen är stickelhår i ljumskarna och senare på hals och bål.Problemet är att även icke konstantskimlar kan ha enstaka vita hår,så ofta krävs ett helt pälsskifte,innan man säkert kan se om hästen ärvt konstantskimmelanlaget.
Konstantskimmelanlaget påverkar vilken färg som helst genom inblandning av de vita stickelhåren som dock inte förekommer på huvud och ben. Hästen växlar skenbart färg genom att stickelhåren framträder olika i olika pälssammansättningar.
Konstantskimmelanlaget "R" är som de allra flesta färganlag dominant. Ett av föräldradjuren måste vara konstantskimmel för att avkomman ska kunna bli det. Anlaget kan aldrig ligga dolt,utom skenbart hos en häst som är helt vit av en helt annan anledning,tex helvit skäck,gulvit eller avblekbar skimmel.
En speciell sak att känna till är att förr trodde man att anlaget bara kunde finnas i heterozygot form,man trodde anlaget i dubbel uppsättning var oförenligt med fosterutvecklingen. Nu har man visat med avkommestudier och gentester att så är inte fallet. Det finns homozygota konstantskimlar,de är bara inte så vanliga då konstantskimmelanlaget i sig är ovanligt.
I islandshästrasen är anlaget "utrotningshotat" och få individer med anlaget finns.
Något som är intressant med genetiken bakom denna färg är att sitter på samma kromosom som svart/rött E/e .
Detta gör att de följs åt,utom i enstaka fall av där en överkorsning sker. De "konstantskimmelfamiljer" som har anlaget på en kromosom med rött anlag (e) kan ha alla andra färger som bas (Även om R sitter ihop med e Kan grundfärgen bli svart för den andra kromosomen bär E ) medan de som har anlaget ihop med svart E inte kan ha rödbaserad botten.
Konstantskimmelanlaget är dominant och kan komma från "ingenstans". En konstantskimmel har minst en skimmel förälder. En kostantskimmel har alltid bara ett konstantskimmelanlag och får 50% konstantskimmelavkommer med icke konstantskimmelpartner. Anlaget nedärvs ihop med anlaget för svart/rött.
Anlaget har ingen koppling till cancersjukdomen melanom eller till det vanliga skimmelanlaget överhuvudtaget.
Information hämtad från Wikipedia samt Silverkedjans islandshästar.